Egentligen började det med Falkenberg. jag har blivit bra på att inte stressa när jag ska dit, varför stressa för att kunna ta det lugnt? så jag kom fram på kvällen, åt god indiskt mat med föräldrarna, pratade med mamman min och sen gjorde jag det jag älskar med pappan min - han spelade gitarr och jag sjöng. det är en sådan underbar känsla. det känns så tryggt, något vi har gjort i så många år. vilken glädje.
lördag morgon begav det sig av till Malmö och vara flytthjälp till lillasyster som nu har fått en egen lägenhet med en fantastisk utsikt över Öresundsbron och havet andra sidan gatan. ja, jag är rätt avundsjuk men mest unnar jag henne detta.
Det där delen av flytten med bärandet var inte riktigt för mig, jag blev barnpassare istället. åt världens finaste Edvin och Tildas kompisars bäbis Sam. Där stod jag med 1,5-åring och 9-månaders under varsin arm och undrade hur fan ensamstående klarar detta. försöka ha koll på båda när ena går glatt runt och andra sitter, står eller hasar sig fram. det är verkligen en konst att människor klarar av detta. så jag tänker nog försöka undvika att bli ensamstående småbarnsförälder.
På eftermiddagen åkte päronen, syster, svägerska och jag runt på second hand. Alltså jag älskar second hand, så mycket. jag älskar att gå där. jag älskar att bara titta. och jag längtar efter att få ett hus att fylla med massa fina saker och möbler. min våta dröm, helt klart!
på kvällen åt vi hamburgare och pratade sådär fint vår familj gör. fick även ett sånt där socioekonomiska problem snack med bror min, jag gillar att dela tankar med någon som tänker och förstår. det är fint det.
på söndagen chockade Edvin oss alla med att sova ut till efter 09. helt otroligt.
Allt denna helgen har varit fint och mysigt men bäst av allt var när jag gick på toa och han ropade mitt namn.
Han kan mitt namn! Han vet hur man fistbumpar och vad räven säger (eller hur man vevar med armarna i alla fall), han minns mig, han vet vem jag är, han låter mig bära honom, gosa med honom, pussa på honom och skratta med honom. för det är roligt att gömma sig i skåp och leka titt-ut. och att gå runt och gå sin mamma och mig att skratta högt. att busa, kittla, flyga och göra de där lekarna små barn älskar när man är lite skrämmande inför att man ska kittla dem. åh skratten!!
fina människa.
Så det där med att ha honom i knät och kamma hans fina hår och han sitter still och vi myser (i alla fall jag, tror han gjorde det med) och borsta hans små tänder. alltså allt med honom är så fantastiskt. älskar det barnet så otroligt mycket. världens finaste unge.
så ja en fin helg.
lördag morgon begav det sig av till Malmö och vara flytthjälp till lillasyster som nu har fått en egen lägenhet med en fantastisk utsikt över Öresundsbron och havet andra sidan gatan. ja, jag är rätt avundsjuk men mest unnar jag henne detta.
Det där delen av flytten med bärandet var inte riktigt för mig, jag blev barnpassare istället. åt världens finaste Edvin och Tildas kompisars bäbis Sam. Där stod jag med 1,5-åring och 9-månaders under varsin arm och undrade hur fan ensamstående klarar detta. försöka ha koll på båda när ena går glatt runt och andra sitter, står eller hasar sig fram. det är verkligen en konst att människor klarar av detta. så jag tänker nog försöka undvika att bli ensamstående småbarnsförälder.
På eftermiddagen åkte päronen, syster, svägerska och jag runt på second hand. Alltså jag älskar second hand, så mycket. jag älskar att gå där. jag älskar att bara titta. och jag längtar efter att få ett hus att fylla med massa fina saker och möbler. min våta dröm, helt klart!
på kvällen åt vi hamburgare och pratade sådär fint vår familj gör. fick även ett sånt där socioekonomiska problem snack med bror min, jag gillar att dela tankar med någon som tänker och förstår. det är fint det.
på söndagen chockade Edvin oss alla med att sova ut till efter 09. helt otroligt.
Allt denna helgen har varit fint och mysigt men bäst av allt var när jag gick på toa och han ropade mitt namn.
Han kan mitt namn! Han vet hur man fistbumpar och vad räven säger (eller hur man vevar med armarna i alla fall), han minns mig, han vet vem jag är, han låter mig bära honom, gosa med honom, pussa på honom och skratta med honom. för det är roligt att gömma sig i skåp och leka titt-ut. och att gå runt och gå sin mamma och mig att skratta högt. att busa, kittla, flyga och göra de där lekarna små barn älskar när man är lite skrämmande inför att man ska kittla dem. åh skratten!!
fina människa.
så ja en fin helg.
eftersom jag behöver mer prydnader...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar