egentligen vill jag blogga om hela USA resan rakt av innan jag skriver om annat, men denna dagen behöver jag skriva om.
Idag har jag haft min sista termins första dag..
Detta är vad som stod i min blogg då den 29 augusti 2013.
"Idag började vuxen livet på allvar, för idag var det introduktion på Göteborg universitet för socionomprogrammet.
Innan dess började dagen riktigt bra på spårvagnen med en söt tant som petade mig på armen
- Vilken fin klänning du har! Det är inte alla som passar i det, men du är jätte fin.
Så småpratade jag glatt med henne och hennes man tills de skulle av. När de gick sa den alkohol-luktande mannen bredvid att jag ser ut som en leopad - Grrr.
Och där satte jag i hörlurarna igen. Men åh vilket leende jag hade på vägen till skolan.
På introduktionen berättade rektorn att det var 4435 personer som sökte till socionomprogrammet och det var vi 127 som kom in
- Så var stolta
och det blev jag. stolt och riktigt glad. Nu påbörjar jag den utbildningen jag har kämpat för och strävat efter i 10 år. Och dessutom i just den staden jag alltid velat studera i."
Det har nu gått 3 år och 6 terminer. Jag kan inte riktigt sätta ord på allt jag känner eller vad dessa tre år har betytt och inneburit för mig. så mycket har hänt, så mycket har förändrats. Men mest av allt har jag förändrats. det är bara att kolla och jämföra på mina facebook inlägg under dessa tre år och åren där innan. Jag har förändrats och vuxit både som individ och människa. jag har genom utbildningen fått så mycket ny kunskap, nya perspektiv på livet och ögonöppnande information. Jag har blivit inspirerad och fått en ökad önskan om att kämpa för att förändra världen. jag har mött så många underbara, smarta och fina människor. de har inte bara gett mig kunskap och vidgat mina vyer, de har berikat mitt privata liv.
Att utbildningen snart är slut känns så sorglig. jag vill inte. Jag vill ha mer av allt det jag har fått. jag vill vara kvar i detta underbara. även om det många gånger har varit ofantligt jobbigt och kämpigt så älskar jag det. Jag har redan separationsångest.
Jag kan inte riktigt förklara vad dessa tre åren har gett mig och har betytt för mig. för det har varit så mycket mer än en utbildning för mig, jag har snart nått den dröm jag har haft i 13 år. Den dröm som under åren ibland känts ouppnåelig. Och det är så ofanligt stort för mig.
Nu börjar den, sista terminen och jag kan nästan minnas hur allra första dagen kändes - och nu är jag här. och jag längtar att fortsätta denna underbara resa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar