I ett gammalt inlägg var jagi Skummeslöv, i tystnaden och lugnet, och försökte lista ut vad det är jag vill och vad som behövs för att jag ska må bra.
Jag kämpar med att tänka på sötsaker, seriöst, 100 gånger om dagen och försöker förstå om jag har ett sockerberoende eller vad det är som är betingat med sötsaker som jag så desperat behöver. Om 10 dagar jag hålla mig borta i 31 dagar.
Jag funderar kring träning och hur mycket bättre jag mår av det. och hur jag vill bli riktigt duktig på yoga. Och ändå sitter jag kvar i fåtöljen.
Jag tänker på hur jag alltid skjuter upp saker, även det enklaste, fast att jag vet att det kommer ge mig ångest.
Jag är tillbaka i tanken att jag måste göra bättre för att få det bättre och då må bättre.
I den ordningen. För i mitt huvud sitter göra bättre ihop med må bättre. Och göra kommer före må.
Mitt mående är så kopplat till vad jag gör. I detta vill jag hitta balans i att inte sätta mitt egenvärde i vad jag producerar utan bara vara. Men jag mår så dåligt av att bara vara.
Det jag är ofantligt tacksam för är att jag inte pluggar längre. Det är en sådan lättnad att jag inte kan beskriva det.
Dessa tankar kommer då och då och de är alltid de samma. det känns som att jag har blivit bättre på att inte skjuta upp saker. jag började även må bättre när jag bestämde mig för att sluta må dåligt över att jag bara ligger i soffan en hel dag. Jag bestämde mig för att inte må dåligt av att jag inte träffar vänner flera gånger i veckan. det är okej att bara kunna eller orka ett par dagar. Sluta stressa helt enkelt över att mitt liv ser ut som det gör. att jag är som jag är. Försöka acceptera och säga att det är okej. jag är rätt bra ändå på flera sätt.
Jag kämpar med att tänka på sötsaker, seriöst, 100 gånger om dagen och försöker förstå om jag har ett sockerberoende eller vad det är som är betingat med sötsaker som jag så desperat behöver. Om 10 dagar jag hålla mig borta i 31 dagar.
Jag funderar kring träning och hur mycket bättre jag mår av det. och hur jag vill bli riktigt duktig på yoga. Och ändå sitter jag kvar i fåtöljen.
Jag tänker på hur jag alltid skjuter upp saker, även det enklaste, fast att jag vet att det kommer ge mig ångest.
Jag är tillbaka i tanken att jag måste göra bättre för att få det bättre och då må bättre.
I den ordningen. För i mitt huvud sitter göra bättre ihop med må bättre. Och göra kommer före må.
Mitt mående är så kopplat till vad jag gör. I detta vill jag hitta balans i att inte sätta mitt egenvärde i vad jag producerar utan bara vara. Men jag mår så dåligt av att bara vara.
Det jag är ofantligt tacksam för är att jag inte pluggar längre. Det är en sådan lättnad att jag inte kan beskriva det.
Dessa tankar kommer då och då och de är alltid de samma. det känns som att jag har blivit bättre på att inte skjuta upp saker. jag började även må bättre när jag bestämde mig för att sluta må dåligt över att jag bara ligger i soffan en hel dag. Jag bestämde mig för att inte må dåligt av att jag inte träffar vänner flera gånger i veckan. det är okej att bara kunna eller orka ett par dagar. Sluta stressa helt enkelt över att mitt liv ser ut som det gör. att jag är som jag är. Försöka acceptera och säga att det är okej. jag är rätt bra ändå på flera sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar