Pochahontas i en kanot

Igår var ett äventyr. Igår paddlade jag kanot med Caroline, Isabell och Jonte. Jag har flera gånger paddlat kanot med familjen, men då var jag liten och uppenbarligen gjorde jag inte så mycket av paddlandet. Eller snarare inte så mycket av styrandet för jag började med att sitta där bak på min och Carolines kanot. Det gick... inge vidare. Jag hade sån dödsångest - eller snarare mobil&kameraångest. Inte hade jag tänkt på möjligheten att vi skulle kunna välta. Jag trodde ju att jag var grym på det och att det skulle gå hur bra som helst. Och det gjorde det ju typ när jag och Caroline bytte plats.
Det blev inte så överdrivet mycket paddlande. Grilla, sola, tjöta och bara vara är ju underbart.
Men det sista vi paddlade, sicken natur! Det var så vackert, det kändes som om jag var med i Pocahontas eller något. Synd nog kunde jag ingen sång från filmen. Helt klart en brist.

 busiga skit ungar!