Sista stunden i Sthlm och vi gjorde inte mkt mer än tog det lugnt och gick ut i det underbara höstvädret. tog en fika och strosade. Denna hösten har verkligen vara fantastisk. Så vacker och inte så regnig och kall som den brukar vara. jag älskar den! Det var mysigt att gå runt i Sandras hood, prata, passa på att smyga in en puss på älskis kind och så.
Snällaste Hugo hjälpte mig att bära min stora påse med kläder till tåget. Det hade blivit tungt utan honom. Det är när man går där och sliter och drar, har påsar och lampskärmar som flyger åt alla håll, som man upptäcker hoppet i mänskligheten. De som erbjuder sig att hjälpa en liten bit eller lyfter in väskan på spårvagnen och ger en stora leenden. Det är till sånna människor jag sparar mina absolut bästa glitter-i-ögonen-stora-vita-tänder-leenden åt!
Åh vad skönt det var att komma hem!! Helgen har varit underbar och jag har verkligen känt mig så välkommen i deras hem, så mkt som har varit så bra. Men när jag kom innanför dörren efter allt dragande och släpande ville jag bara sparka av mig skorna och aldrig mer lämna mitt hem. Men livet väntar och jag ser fram emot att träffa mina söta pinglor i skolan i morgon!
Har ju dessutom pluggat här hemma innan jag belönade mig själv med resterna av kladdkakan från födelsedagsfirandet i onsdags! det ni!
ibland blåser känslor genom mig som en liten vind och nu precis var det en känsla av "fan vad livet är underbart" som fyllde mig. det är stunder att hålla fast vid.
Snällaste Hugo hjälpte mig att bära min stora påse med kläder till tåget. Det hade blivit tungt utan honom. Det är när man går där och sliter och drar, har påsar och lampskärmar som flyger åt alla håll, som man upptäcker hoppet i mänskligheten. De som erbjuder sig att hjälpa en liten bit eller lyfter in väskan på spårvagnen och ger en stora leenden. Det är till sånna människor jag sparar mina absolut bästa glitter-i-ögonen-stora-vita-tänder-leenden åt!
Åh vad skönt det var att komma hem!! Helgen har varit underbar och jag har verkligen känt mig så välkommen i deras hem, så mkt som har varit så bra. Men när jag kom innanför dörren efter allt dragande och släpande ville jag bara sparka av mig skorna och aldrig mer lämna mitt hem. Men livet väntar och jag ser fram emot att träffa mina söta pinglor i skolan i morgon!
Har ju dessutom pluggat här hemma innan jag belönade mig själv med resterna av kladdkakan från födelsedagsfirandet i onsdags! det ni!
ibland blåser känslor genom mig som en liten vind och nu precis var det en känsla av "fan vad livet är underbart" som fyllde mig. det är stunder att hålla fast vid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar