efter en rätt intensiv dag på jobbet igår tog jag tåget till Falkenberg. bror med familj var där och jag fick pussa på världens finaste Edvin. äta gott och cykla till stranden med bror och svägerska för att äta riktigt god glass. att cykla den vägen - som jag gjort tusentals gånger - kändes märkligt. varje hörn av Falkenberg innehåller minnen och vissa ställen riktigt många känslor. i så många år har jag tagit cykeln just denna vägen. i över 20 år, med olika vänner, relationer, känslor och ställen i livet. mycket har varit fint här. i min hemstad som jag inte kan tänka mig att flytta tillbaka till - bara taken ger mig rysningar. Men det var mysigt att cykla där med Hannes och Frida. äta godisglass och fantastiskt god lakritsglass.
Sängen lockade redan strax innan 22.30 och jag sov nästan i 12 timmar. antagligen mer än jag behövde men efter att ha sovit för lite i för många dagar var det skönt att bara få sova så mycket jag ville. Och ibland vakna till av Edvins skratt, prat eller lek.
Denna dagen har jag mest hängt med Edvin. Busat, skrattat, läst sagor och pussat. lekt häst, gått barfota i gräset, ätit bär, skrämt varandra och andra och bara myst. Denna fantastiska unge som jag älskar med hela mitt hjärta och lite till. som jag saknar när han sover middag. Vars skratt värmer ändå ner på djupet, som med meningen "Nonne komma" drar i trådarna kring mitt hjärta och som med ett leende kan få mitt hjärta att svälla.
Under hans middagssömn passade jag på att sola. det är det jag saknar mest med att bo i hus - kunna gå ut och lägga sig i en solstol och bara vara. känna sommardofter och somna med Sanna Lundells sommatprat i öronen.
Något som jag älskar är att se Hannes vara pappa. hur pedagogisk han får Edvin att äta, sättet han pratar med honom och alla de där grejerna han gör som vara lyser Bra-pappa. Det är verkligen en fröjd att se.
Denna helgen har päronen besök av min fina brorsdotter Olivia och hennes kompis. jag jobbar tyvärr men hann ses 1,5 timme innan det var dags för mig att ta tåget hem.
Jag åker hem med ett lugn inom mig. jag känner att mina batteri har blivit laddade och är allmänt nöjd. vilken fin familj jag har.
Sängen lockade redan strax innan 22.30 och jag sov nästan i 12 timmar. antagligen mer än jag behövde men efter att ha sovit för lite i för många dagar var det skönt att bara få sova så mycket jag ville. Och ibland vakna till av Edvins skratt, prat eller lek.
Denna dagen har jag mest hängt med Edvin. Busat, skrattat, läst sagor och pussat. lekt häst, gått barfota i gräset, ätit bär, skrämt varandra och andra och bara myst. Denna fantastiska unge som jag älskar med hela mitt hjärta och lite till. som jag saknar när han sover middag. Vars skratt värmer ändå ner på djupet, som med meningen "Nonne komma" drar i trådarna kring mitt hjärta och som med ett leende kan få mitt hjärta att svälla.
Under hans middagssömn passade jag på att sola. det är det jag saknar mest med att bo i hus - kunna gå ut och lägga sig i en solstol och bara vara. känna sommardofter och somna med Sanna Lundells sommatprat i öronen.
Något som jag älskar är att se Hannes vara pappa. hur pedagogisk han får Edvin att äta, sättet han pratar med honom och alla de där grejerna han gör som vara lyser Bra-pappa. Det är verkligen en fröjd att se.
Denna helgen har päronen besök av min fina brorsdotter Olivia och hennes kompis. jag jobbar tyvärr men hann ses 1,5 timme innan det var dags för mig att ta tåget hem.
Jag åker hem med ett lugn inom mig. jag känner att mina batteri har blivit laddade och är allmänt nöjd. vilken fin familj jag har.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar