Skånebesök i Falkenberg

fredag till måndag mådde jag bra, riktigt bra. sen kom tisdagen och helt plötsligt var det inte bra längre. det var riktigt jobbigt faktiskt. Onsdagen var inge vidare rolig den heller, mest av allt var jag bara arg, svin förbannad utan anledning. fast det blev ändå lite bättre när jag jobbade. jag åkte hem glad i alla fall. Jag gillar mitt jobb.
igår var jag trött och grinig men jag älskar att jag har möjligheten att bestämma mina pluggtider själv. att jag kan åka ner till Falkenberg ett par timmar på eftermiddagen för att umgås med päronen och Odbackarna, bära på Arvid och få Edvin att skratta. det är riktigt fint det. hade Odbackarna bott i Falkenberg hade jag kunnat göra så ännu mer. bara åka ner ett par timmar för att få njuta. Som jag älskar dessa människor. Arvid luktar bäbis och är tung att bära på, men åh så fin och mysig. Edvin har ögon som glittrar och ett skratt som träffar rakt i hjärtat. när jag hör honom säga "Var är Jonna?" blir jag helt varm inombords. att en människa kan ge fylla ens hjärta med så mycket kärlek. det är fint det. Jag gillar att få höra om pappas avsked på jobbet, yes min pappa blir snart pensionär. jag är så stolt över honom och hans arbetsinsats. Prata med mamma om pluggplaner och dela tankar. prata med svägerska och krama storebror. äta pannkakor och bara känna sig omfamnad av att vara med människor en älskar.