Minnen från Kuta och Lovina

Igår fick jag en sådan stark längtan efter Bali. Värmen, stressfriheten och att ha en månad på sig att göra ingenting och allt. idag orkar jag inte gå igenom de tustentals bilder, bokstavligen talat, som jag tog på Bali så detta är endast ett urval från första omgången i Kuta och dagarna i Lovina.
Jag saknade att sitta på fik eller surfar restaurangen bredvid hotellet i Kuta och lyssna på regnet utanför med Sandra. att gå runt och fota, ha room service, den fina naturen och allt som är annorlunda. Jag saknar att ligga vid poolen i Lovina, läsa, bada och upptäcka att den där högljudda tysken bredvid läser min favorit Steig Larssons Millennium bok.
Jag saknar det stora rummet på Lovina som vi uppskattade extra mycket för att det varit så trångt i Kuta. alla färger och att se att barnen på Bali posar precis likadant som de i Sverige.
Jag saknar semestern och att inte ha något som hänger över mig. jag saknar äventyret och en värme som gjorde att air condition kändes som en gåva från Gud. jag saknar att spendera timmar med att prata med Sandra, få insikter och dela känslor och tankar. att vi i en månadstid alltid hade något att prata om och dela med oss av, för trots att vi pratat så mycket så tog orden ändå aldrig slut. Jag saknar att ligga i sängen bredvid henne med min dator och säga ingenting alls.

en fantastisk resa