Idag har jag varit liiite slappare än igår, men ändå pluggat över 5 timmar fram tills 23.30. Och jag har faktiskt gjort allt det jag tänkt pluggmässigt idag. Jag tänker dessutom vara lite extra duktig och läsa klart det sista kapitlet så att allt läsande till måndag redan nu är gjort.
Kom iväg på aerobicdans idag vilket var gött. Trångt som röven men det var bara att köra på. Ska verkligen försöka att komma iväg på de tre aerobicdans passen som finns tillgängliga varje vecka, när skolan inte krockar. För jag gillar ju det - inte riktigt allt trängandes, det är ett problem..
Jag är så freaking less på mig själv att jag inte tog tag i detta pluggande tidigare. Vill åka tillbaka i tiden och slapa mig själv. Det känns verkligen omöjligt att lära mig allt det jag ska, MEN jag tänker inte tänka så. Jag tänker inte känna att det är hopplöst eller panika - utan jag tänker jobba röven av mig så jag sen kan säga att jag åtminstone gjorde allt jag kunde de sista två veckorna.
Utöver detta har jag även lyckats tappa en hel burk oliver, med dess härliga saft, över en av mina fina 70-tals stolar. Jag övervägde att sucka och bara gå därifrån i hopp om att jag kanske har en snäll husalf som skulle poffa fram. Jag tog den mer sannolika vägen - att det får vara jag själv som fixar det. Jag mindes allt jag spillt under min barndom i vår soffa, vars tyg var av typ samma material som min stolsdyna, och att det där med mjöl ska suga åt sig vätska. Och vet ni vad - det funkade. Så jag känner mig huslig, duktig och oväntat stolt över att jag för en gång skull har ett fungerande minne.
Kanske ska ta mig ut på en liten promenad och få lite frisk luft som belöning för allt pluggande..
Kom iväg på aerobicdans idag vilket var gött. Trångt som röven men det var bara att köra på. Ska verkligen försöka att komma iväg på de tre aerobicdans passen som finns tillgängliga varje vecka, när skolan inte krockar. För jag gillar ju det - inte riktigt allt trängandes, det är ett problem..
Jag är så freaking less på mig själv att jag inte tog tag i detta pluggande tidigare. Vill åka tillbaka i tiden och slapa mig själv. Det känns verkligen omöjligt att lära mig allt det jag ska, MEN jag tänker inte tänka så. Jag tänker inte känna att det är hopplöst eller panika - utan jag tänker jobba röven av mig så jag sen kan säga att jag åtminstone gjorde allt jag kunde de sista två veckorna.
Utöver detta har jag även lyckats tappa en hel burk oliver, med dess härliga saft, över en av mina fina 70-tals stolar. Jag övervägde att sucka och bara gå därifrån i hopp om att jag kanske har en snäll husalf som skulle poffa fram. Jag tog den mer sannolika vägen - att det får vara jag själv som fixar det. Jag mindes allt jag spillt under min barndom i vår soffa, vars tyg var av typ samma material som min stolsdyna, och att det där med mjöl ska suga åt sig vätska. Och vet ni vad - det funkade. Så jag känner mig huslig, duktig och oväntat stolt över att jag för en gång skull har ett fungerande minne.
Kanske ska ta mig ut på en liten promenad och få lite frisk luft som belöning för allt pluggande..
Min hjärna hälsar att den är död. pusshej
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar