Torsdagen den 11 juli 2013 är banneme ett datum att minnas. Det var morgonen som gjorde mig sådär somrigt lycklig över att solen gått upp. Det var morgonen jag lät min frisör klippa bort 5 dm, 50 cm, 500 mm av mitt hår. Efter första synen av första saxhugget - åh nej inte klipp, det var ett hugg i mitt hjärta - så dök jag ner med näsan i en skvallertidning och tittade inte upp förrän det var klart. Och helvete detta kommer det ta lååååång tid innan jag vänjer mig med. För jag drogs mer åt hållet av tårar än leenden ska jag säg er.
Dagen fortsätter lite i olyckans tecken för jag fortsätter med att ha ont i magen på jobbet. great.
Men för att vara lite positiv så fortsätter jag även med att plocka här hemma, sätta upp tavlor och pilla. Jag älskar att jag gör så mkt mer nu än vad jag gjorde i förra lägenheten. inget seriemaraton och tv-tittande utan fix och pill. thats the shit yaa. Eller aa efter att ha haft en sån hård dag med håret, magont och allt så så tillät jag mig själv sitta uppe länge, äta vindruvor och se ett serieavsnitt. för ibland får man vara snäll mot sig själv med.
Dagen fortsätter lite i olyckans tecken för jag fortsätter med att ha ont i magen på jobbet. great.
Men för att vara lite positiv så fortsätter jag även med att plocka här hemma, sätta upp tavlor och pilla. Jag älskar att jag gör så mkt mer nu än vad jag gjorde i förra lägenheten. inget seriemaraton och tv-tittande utan fix och pill. thats the shit yaa. Eller aa efter att ha haft en sån hård dag med håret, magont och allt så så tillät jag mig själv sitta uppe länge, äta vindruvor och se ett serieavsnitt. för ibland får man vara snäll mot sig själv med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar