jag tycker verkligen denna lägenheten är så fin.
Så idag kom Caroline förbi en stund och satt vid mitt fina köksbord och pratade medans jag gjorde lägenhetens första storkok. Den där 19-åriga glada tjejen som påminner mig så mycket om mig själv när jag var yngre. Vi har vissa likheter i våra personligheter som jag inte stöter på hos många andra. Så självklart tycker jag att hon är oerhört charmig, härlig och en riktig frisk fläkt (som jag själv en gång i tiden som 19-åring blev kallad av min chef).
Tillbaka till min poäng, så när hon var här upptäckte jag att jag älskar inte denna lägenheten bara för vad den är, utan för vad jag ser att den kommer att bli. I mitt huvud hänger redan de där bilderna på väggen, de nya lamporna jag ska köpa är uppsatta, hyllorna finns på väggen och prydnaderna är uppställda. Allt det där jag planerar att göra, ser jag redan som gjort när jag tänker på lägenheten. Jag liksom myser ner mig redan nu i hur fint det kommer att bli sen.
Så mycket blev gjort när mina älskade hjälpande älvor var här, och efter det har jag varit upptagen i ett. Endast idag tog jag ledigt ett par timmar för att ligga i solen och läsa. Åh denna efterlängtade sol och värme. Som jag genast klagade på när min trevliga gitarrspelande granne småpratade med mig.
Men det så mycket är kvar att göra i lägenheten. Och det är nu det gör ont i mitt feministiska hjärta att erkänna att jag har aldrig i hela mitt liv satt upp en hylla. Jag har ingen aning om hur jag ska sätta upp taklampor eller gardinstänger (för att vara rättvis så är det en meter kvar upp till taket även om jag ställer mig på en stol, så kunskapen med lamporna hade inte hjälpt mig så mkt just nu). Jag har även en cykel som har stått i två år och behöver all möjlig omsorg, men jag vet inte mer än att däcken nog behöver bytas och något behöver säkerligen smörjas, fråga mig bara inte vad eller var.
Problemet är bara att jag vill ju inte provköra i min nya fina lägenhet. Men det får bli det som gäller. Så upp ska jag med gardinstänger och alla tavlor och fotografi, mycket ska pillas och fixas.
Endast det som det faktiskt kan gå riktigt illa med ska jag ta expert hjälp på. Som att borra hål i kaklet i badrummet för att sätta upp min spegel mm. Resten, det ska jag banneme fixa själv.
Som Pippi Långstrump har sagt "Det har jag aldrig provat tidigare, så det klarar jag säkert!"
Så idag kom Caroline förbi en stund och satt vid mitt fina köksbord och pratade medans jag gjorde lägenhetens första storkok. Den där 19-åriga glada tjejen som påminner mig så mycket om mig själv när jag var yngre. Vi har vissa likheter i våra personligheter som jag inte stöter på hos många andra. Så självklart tycker jag att hon är oerhört charmig, härlig och en riktig frisk fläkt (som jag själv en gång i tiden som 19-åring blev kallad av min chef).
Tillbaka till min poäng, så när hon var här upptäckte jag att jag älskar inte denna lägenheten bara för vad den är, utan för vad jag ser att den kommer att bli. I mitt huvud hänger redan de där bilderna på väggen, de nya lamporna jag ska köpa är uppsatta, hyllorna finns på väggen och prydnaderna är uppställda. Allt det där jag planerar att göra, ser jag redan som gjort när jag tänker på lägenheten. Jag liksom myser ner mig redan nu i hur fint det kommer att bli sen.
Så mycket blev gjort när mina älskade hjälpande älvor var här, och efter det har jag varit upptagen i ett. Endast idag tog jag ledigt ett par timmar för att ligga i solen och läsa. Åh denna efterlängtade sol och värme. Som jag genast klagade på när min trevliga gitarrspelande granne småpratade med mig.
Men det så mycket är kvar att göra i lägenheten. Och det är nu det gör ont i mitt feministiska hjärta att erkänna att jag har aldrig i hela mitt liv satt upp en hylla. Jag har ingen aning om hur jag ska sätta upp taklampor eller gardinstänger (för att vara rättvis så är det en meter kvar upp till taket även om jag ställer mig på en stol, så kunskapen med lamporna hade inte hjälpt mig så mkt just nu). Jag har även en cykel som har stått i två år och behöver all möjlig omsorg, men jag vet inte mer än att däcken nog behöver bytas och något behöver säkerligen smörjas, fråga mig bara inte vad eller var.
Problemet är bara att jag vill ju inte provköra i min nya fina lägenhet. Men det får bli det som gäller. Så upp ska jag med gardinstänger och alla tavlor och fotografi, mycket ska pillas och fixas.
Endast det som det faktiskt kan gå riktigt illa med ska jag ta expert hjälp på. Som att borra hål i kaklet i badrummet för att sätta upp min spegel mm. Resten, det ska jag banneme fixa själv.
Som Pippi Långstrump har sagt "Det har jag aldrig provat tidigare, så det klarar jag säkert!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar